Buddhisme og økonomi

Noen har kanskje inntrykk av at buddhismen er en verdensfjern lære som ikke har noen relevans for vanlige mennesker av i dag. Sier ikke buddhismen at vi helst bør slippe taket i alt materielt? Men de fleste av oss lever jo i en økonomisk virkelighet som ikke gjør det så enkelt for oss å forlate alt og sette oss i en hytte i skogen og meditere resten av livet. Vi har kanskje familie, studielån, lån på hus og bil, og i lever kort sagt involvert i et nett av økonomiske forpliktelser. Kan buddhismen ha noe å tilby dem av oss som lever et vanlig, sekulært liv?
Selv om Buddha selv og munkene og nonnene levde i nøysomhet og ikke kunne eie mer enn de sto og gikk i, hadde han full forståelse for at vanlige mennesker trenger inntekter til seg selv og familien. Det som man tjente ved ærlig arbeid, kunne man glede seg over med god samvittighet, mente han.

En gang kom den rike bankmannen Anathapindika bort til Mesteren, hilste høflig på ham og satte seg ned. Mesteren sa til ham:
“Det finnes fire verdslige gleder som en legmann kan være så heldig å nyte godt av. Hvilke fire? Det er gleden over rettmessig velstand, gleden over å kunne gjør godt, gleden over å være gjeldfri og gleden over å leve et godt liv.
Hva er gleden over rettmessig velstand? Hvis du har kommet til velstand gjennom flid og hardt arbeid, med eget slit og egen svette, uten å benytte deg av triks eller urettmessige metoder, da kan du glede deg over dette. Dette gjør deg glad.
Hva er gleden over å kunne gjøre godt? Den rikdommen du har vunnet deg rettmessig gjennom eget arbeid, kan du bruke til å gjøre godt for andre med. Dette gjør deg glad.
Hva er gleden over å være gjeldfri? Det er når du ikke har gjeld og ikke skylder noen verken store eller små summer. Dette gjør deg glad.
Hva er gleden over å leve et godt liv? Det er når alle dine gjerninger, ord tanker er gode. Da lever du et godt liv og frydes over det. Og de tre foregående gledene er ikke verdt en brøkdel av den gleden du da opplever.”

Buddha  ga også råd om investering og sparing. I Samtalen med Sigala kommer denne holdningen til uttrykk i disse versene:

Den som er klok og har god atferd,
lyser som flammen i mørket.
Flittig som en bi arbeider han
og samler rikdom i hauger.

Så bruker han sine rikdommer
til beste for sin slekt.
Han deler det han eier
i fire like deler.

Den ene bruker han selv,
de to neste investerer han
i den virksomheten han driver.
Den fjerde sparer han til trangere tider.

Kommentaren spesifiserer at den fjerdedelen som var til eget bruk, også burde brukes på familien og til å gi gaver til gode formål. I en annen tekst sa Buddha at den som var klok, sørget for at utgiftene ikke oversteg de inntektene man hadde.
Buddhismen er derfor ikke en verdensfjern lære. I ekte sekulær ånd viser den stor forståelse for vanlige menneskers hverdagslige behov. Det betyr ikke at Buddhas økonomiske råd skal forstås dogmatisk. Rådet om å leve av en fjerdedel av inntekten og investere to fjerdedeler er lite realistisk for vanlige lønnsmottakere. Men disse rådene viser at selv om buddhistmunker og -nonner lever et nøysomt liv i fattigdom, rynker ikke buddhismen på nesen overfor den økonomiske virkelighet vanlige mennesker befinner seg i, men gir pragmatiske veiledninger som naturligvis bør tillempes til den enkeltes situasjon.

Annonser

2 thoughts on “Buddhisme og økonomi

  1. Jag tycker också det är viktigt att komma ihåg att Buddha också sade att man inte behöver vara munk och meditera på heltid för erfara uppvaknande, utan man kan leva ett sekulärt liv i den ekonomiska verklighet du beskriver, och ändå nå uppvaknande (men det är kanske lättare om man mediterar på heltid).
    Sedan var det ju också så i Indien på den tiden att man kunde välja att leva som bikkhu och räkna med att försörjas av andra, dels av att folk i allmänhet gav till exempel mat, och dels av att rika människor finansierade dharma-center och liknande. Det är naturligtvis möjligt även idag, även i väst, att praktisera på heltid, men det var nog på många sätt lättare där och då. Därför är det ju uppmuntrande att Buddha även där och då sade att det inte var nödvändigt för att nå nirvana.

  2. Jag har alltid funderat på i vilken del man ska räkna in skatten, 🙂 . Är det i det man brukar eller i det man sparar. En del blir ju pension eller sjukpengar eller skola och barnomsorg… Undrar hur det såg ut på den tiden?

    /Victor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s