Vanliga frågor

Vad är sekulär buddhism?

Sekulär Buddhism avser utövandet av Siddhattha Gotama’s fyra ädla sanningar i vår värld. Den främjar en naturlig pragmatisk inställning till läran, och försöker ge ett ramverk för personlig och social utveckling inom vår tids kulturella kontext.

Hur skiljer sig sekulär buddhism ifrån traditionella buddhistiska traditioner, som Theravada eller Zen?

Den största skillnaden är att Sekulär Buddhism inte grundar sig på påståenden utan rimliga bevis, utan baserar sig enbart på det som kan verifieras i den naturliga världen. Den utesluter dock inte sådana ståndpunkter, utan menar bara på att sådana påståenden (som bokstavlig återfödelse) inte har tillräckligt med externt verifierade eller övertygande bevis, och, precis som påståenden ifrån andra religioner som inte med kända medel kan verifieras, kan läggas åt sidan.

Varför behöver vi sekulär buddhism när vi redan har så många buddhistiska traditioner?

Precis som i alla traditioner utvecklas Buddhismen för att passa den kultur som den befinner sig i. Vår nutida västerländska kultur är disponerad till sekulära synsätt; tillväxten av Sekulär Buddhism är en ofrånkomlig manifestation av dessa attityder. Det är också ett underbart tillfälle, att ha en praxis som inte på något vis är beroende av en viss religiös doktrin (som inte bevisats) och att öppna denna praxis för människor av alla sorters tro, och icke-tro. Detta gör Sekulär Buddhism mycket mer tillgängligt för alla människor, inte bara de som är villiga att acceptera en kulturell eller religiös tradition som inte är deras egen.

Skiljer sig sekulär buddhisms utövande mot andra buddhistiska traditioners?

Sekulär Buddhism erkänner mångfalden av personliga preferenser när det gäller kontemplativ praktik. Vilka tekniker som man använder baseras helt och hållet på vad man personligen tycker fungerar effektivt, det finns inga kvar eller förbud. För en person kan rökelse och mässande vara en god hjälp för att komma i rätt stämning under meditationen medan en annan kan tycka att det inte alls hjälper, för att ta ett exempel.

Exakt vad menas med naturalism i relation till sekulär buddhism?

Naturalism är termen som används för att beteckna det fysiska universumet. Huvudsakligen är det en avgränsning av vad som kan bevisas, och vad som inte kan det. Övernaturliga påståenden kan inte bevisas, och de är därför inte en del av det naturliga universumet. Återigen; detta är inte en förnekelse av det övernaturliga, utan mer ett erkännande att utan några mätbara effekter på det naturliga universumet finns det ingen möjlighet att urskilja vad som är sant och falskt gällande övernaturliga koncept. Och på grund av detta, är det inte bara en bra idé, utan även nödvändigt att uppskjuta acceptansen av dessa påståenden. Utan denna uppskjutning, är alla sådana påståenden lika sanna, vilket på grund av motsägelser är omöjligt.

Om  sekulära buddhister inte tror på återfödelse, vad motiverar dem att praktisera?

Vissa Sekulära Buddhister kan ha en tro som stödjer återfödsel, men många har det inte. Innebörden av ordet Sekulär kan ha med denna livstid att göra, denna naturliga värld, eller så kan det också tolkas att sakna religiös tradition. Ingen av dessa tolkningar är mer korrekt än någon annan, och detta beviljar att sekulära Buddhister att ha en tro på återfödelse om det hjälper deras praktik, men inte att tillhöra någon religiös grupp eller att anta en kulturell kontext som inte passar dem.

För de sekulära Buddhister som inte hittat nog med giltiga bevis för en bokstavlig tolkning av återfödelse, kan det fortfarande vara fördelaktigt att vinkla referenser av texter om återfödelse som en metafor. Det vill säga, om man tar återfödelse som en referens till vår ögonblickliga uppkomst och fall av självkonceptet, så hjälper det oss att undersöka och släppa våra idéer om vilka vi är, och hur vi hanterar det innevarande ögonblicket. På detta sätt kan referenser till återfödelse vara hjälpsamt för att bredda vår uppmärksamhet i situationer som uppstår, och skapa lite med utrymme mellan våra perceptioner och reaktioner för att kunna ta bättre beslut i nuet.
Sekulär buddhism innefattar därmed buddhistisk lära kring obeständighet, och hjälper oss att utmana de föreställningar som leder oss till att uppfatta vad som händer i våra liv på ett negativt vis. Detta hjälper oss att ställa om våra hjärnor för mer givande förbindelser med det som livet kan komma att ge oss.

Ifall en sekulär buddhist anar att döden är slutet, hur skiljer det sig ifrån nihilism?

Nihilism innebär att livet inte har någon mening, och att det inte ha något inneboende värde. Snarare än att ta denna mindre smakliga förståelse av världen så ser sekulära buddhister det istället som en underbar möjlighet att uppskatta en flyktig existens, och att se det för det rika äventyret som det kan vara. Skillnaden är att buddhism har en metodologi att förändra ens sinne (mind?!), vår attityd om obeständighet. Snarare än att anta att mening är en inneboende kvalitet av livsprocessen förstår sekulära buddhister att det kanske inte är det – men det är inte ett problem då vi skapar våra egna värden, varje ögonblick, i när vi adresserar våra upplevelser.

Utan tron till karma ifrån ett liv till det nästa, vad motiverar en sekulär buddhist till etiskt och moraliskt beteende?

Exakt samma sak som motiverar ateister att uppträda etiskt: förståelsen av att, som sociala varelser, blir våra liv mer berikade av ett osjälvisk synsätt än ett antagonistiskt. Karma, precis som återfödelse, kan tolkas på många olika sätt. Om vi helt enkelt tolkar det som orsak och verkan kan vi se effekterna av våra handlingar i världen, och även förstå att våra handlingar kommer att fortsätta ha egna effekter efter vår död. Vårt etiska uppträdande skapar en bättre värld nu, bevisligen, och det hjälper till att bygga en grund för ett bättre liv för andra.

Detta är en översättning av SBAs FAQ.

Annonser